Sad moments
Är så less på blogg.se bara en massa strul..Jag är i värsta depp tiderna just nu, sitter mestadels o gråter, bråkar med folk. Jag är en av dessa människor som skriver mycket under deppperioderna, så lägger upp texterna här under så ni får läsa.. Sköt om varandra och er själva !
- Med flaskan som min bäste vän och förtroendet sjunker,
sakta tittar jag upp mot himmeln och hoppas att allt snart är över,
en önskan så stark som knark, önskar jag att min död ska visa sig,
jag känner en förvirrande rädsla men övervinner den snabbt,
tar sista pillret och sista droppen samtidigt som min själ lämnar kroppen
- Blodsmaken i munnen för adrenalinet att pumpa i maximal hastighet.
Jag torkar bort svettdropparna ifrån pannan och peppar mitt inre jag.
Det är nu eller aldrig. Jag hör pulsen slå snabbare & snabbare.
Jag reser mig sakta upp för att fånga tiden, men jag har inget tidsbegrepp.
Jag försöker fokusera även fast ögonlocken tynger mer o mer tills allt bara försvinner.
Jag orkar inte vara vaken, & jag ska kallas för en fighter?
- Vet du hur det känns att inte kunna trycka escape när allt känns tungt?
Vet du hur det känns att aldrig vara nöjd med vad man presterar?
Vet du hur det känns att inte kunna rycka i dörrhandtaget & känna solens varma strålar?
En mörk dysterhet tynger mina axlar.
- Jag förtränger verklighetens hårda röst, samtidigt som jag ropar efter det verkliga livet.
Min hjärnas ynkla hjärnceller försöker desperat fördubblas men mina handlingar stoppar dess gång.
Alkoholen hjälper till att glömma, älska & förlåta, samtidigt som djävulen förflyttar sin själ till mig.
Jag får en gåva, jag vet ja ska tacka nej till. Men förnekar förvandlingen & strävar inte imot.
Sara Rosengren 2008, ingen snor texterna!

- Med flaskan som min bäste vän och förtroendet sjunker,
sakta tittar jag upp mot himmeln och hoppas att allt snart är över,
en önskan så stark som knark, önskar jag att min död ska visa sig,
jag känner en förvirrande rädsla men övervinner den snabbt,
tar sista pillret och sista droppen samtidigt som min själ lämnar kroppen
- Blodsmaken i munnen för adrenalinet att pumpa i maximal hastighet.
Jag torkar bort svettdropparna ifrån pannan och peppar mitt inre jag.
Det är nu eller aldrig. Jag hör pulsen slå snabbare & snabbare.
Jag reser mig sakta upp för att fånga tiden, men jag har inget tidsbegrepp.
Jag försöker fokusera även fast ögonlocken tynger mer o mer tills allt bara försvinner.
Jag orkar inte vara vaken, & jag ska kallas för en fighter?
- Vet du hur det känns att inte kunna trycka escape när allt känns tungt?
Vet du hur det känns att aldrig vara nöjd med vad man presterar?
Vet du hur det känns att inte kunna rycka i dörrhandtaget & känna solens varma strålar?
En mörk dysterhet tynger mina axlar.
- Jag förtränger verklighetens hårda röst, samtidigt som jag ropar efter det verkliga livet.
Min hjärnas ynkla hjärnceller försöker desperat fördubblas men mina handlingar stoppar dess gång.
Alkoholen hjälper till att glömma, älska & förlåta, samtidigt som djävulen förflyttar sin själ till mig.
Jag får en gåva, jag vet ja ska tacka nej till. Men förnekar förvandlingen & strävar inte imot.
Sara Rosengren 2008, ingen snor texterna!

Kommentarer