Visst är det fantastiskt med sport? Tyvär orkar jag inte på senare dagar utöva ngn själv förutom travet men iaf.
I detta inlägg som säkert kommer bli rätt långt kommer jag berätta om mitt hockeyhjärta & upplevelser som jag vart med om. Kan nog bli ganska intressant läsning ! lets start..

 (klicka på bilden för större upplaga)
Vem är ungen på bilden? Jo, det är jag.. Kan knappt stå på egna ben och står redan i killarnas omklädningsrum inuti ishallen..a-laget ska ut på is och självklart var pappa & jag där. Det var då det började... Sedan detta är 1992 har mitt hockeyhjärta växt & växt. Tittar man på bilden skulle man kunna tro att det skulle bli en fotbollsbrud av mig, men icke sa nicke ! En av mina första minnen är när jag fick ta med mig 125 puckar hem därifrån. Pappa var och mötte ngn ifrån styrelsen och eftersom jag var så liten & söt fick ja plocka hur många ja ville ^ ^ Varför har jag & pappa vistats i ishallen överhuvudtaget? 
Pappa är gamal hockeytränare sedan långt tillbaka. Han började spela hockey själv i unga dagar och sedan vart han tränare. Sedan han slutat som tränare har han alltid varit inbladad i Väsby Hockey. Han har suttit i styrelsen och känner i princip alla som vistsas där. Idag kör han musiken under matcherna och har gjort de senaste åren, jag försöker pusha honom till att bli tränare igen men han orkar inte säger han.
 En gång i tiden tränade Niklas Wikegård Väsbyhockey, han var och är en helt otrolig tränare även fast många idag skulle vilja skjuta honom i skallen. Därför minns jag även första gången jag fick ett privat samtal med hoonom.. Jag är djurgårdare innerst inne (inte jätte stolt) men iaf och jag hade ingen aning att pappa var polare med Wikegård så när Djurgården hade träningsmatch i våran ishall vart jag presenterad inför honom. Jag typ skakade och skämde ut mig men det är ngt jag skrattar åt idag! Fick sedan veta att jag träffat honom ngr gånger innan fast när jag var mindre.. Vi har senare tid bestämt dagar då min familj skulle ha ätit middag hos Wikegård men aldrig blivit av =/ jäävligt synd, skulle vara kul att sitta & lyssna på hans perspektiv en hel kväll.. 
När vi ändå pratar om djurgården, så kan jag berätta lite om "Bengan". En vacker dag dansade en snygging in på isen i UpplandsVäsby. Det enda jag visste om honom var att han rätt ung & heter Patric Hörnqvist. När han började spela för Väsby visade han ingen speciell styrka egentligen men jag fick en sån känsla när man bara vet. Förstår ni ? Jag visste att han en dag skulle bli ngt stort.. När han spelat ngt matcher vart han fort en målstjärna många fick upp ögonen för... Han hade en sån otrolig kämparglöd.. Jag fick honom som appsolut favorit! Jag fixade sånna här knappar man sätter på tröjan ni vet med bild eller text? Det var bengan på och hans namn... Patric vart stor och djurgården ville åt honom..
Han stack direkt & tror ni inte jag grät floder? Jag deppade flera veckor, haha jag överdriver inte. Kändes lite som om att jag upptäckt honom eftersom det bara var jag som trodde på honom. När jag började går runt med "knappen" med Bengan på  så kom folk fram och tycker det var en toppen idee! Så det var snack om att börja sälja mina knappar på klubben.. Efter ett tag hördes det viskningar om att Bengan blivit draftad av NHL & visst var det sant. Kommer aldrig glömma den grabben.. Patric "Bengan" Hörnqvist har även debuterat i TRE KRONOR!
 Bengan <3

Efter Bengan dragit fick jag upp ögonen för en annan man i laget. Namnet är Stefan Eriksson.
Han har en väldigt speciell spelstil som jag fastnade för... Även han vart "känd" och vart årets spelare.
Eftersom Stefan var en stjärnspelare i mina ögonen gjorde jag en till "knapp" där han var med på bild och hans namn över bilden som jag gick omkring med. Jag pratade jämt & ständigt om hur grym han var osv.. En kväll jobbade jag som servetris på pappas jobb då dom anordnade en stor firmafest typ, när jag fått i mig några cider i slutet av den natten så gick jag upp på övervåningen och vem satt där om inte Stefan. Visserligen hade han ngn brud med sig men ja brydde mig inte ett piss. Att sitta nära honom var en dröm för mig.. Pappa var god vän med Stefan eftersom han också jobbade där så farsan min berättade för Stefan att jag var hans största fan. Stefan vart skitglad( oh jaa, han var rejält packad) & ställer sig upp och ger mig en stor kram och så säger han plötsligt : Ifall jag gör mål nästa match så gör jag ngt precis efter målet som är tillägnat dig. Jag trodde jag skulle svimma men sa att han skulle gå ner på knä och hålla tummen upp. Jag väntade och var jätte spänd inför matchen, när matchen närmade sig sitt slut speedad Stefan mot målet och GÖR MÅL. Han kastar sig ner på knäna och håller tummen upp och kollar upp mot mig. Glömmer det aldrig !
Stefan lirade länge i Väsbytröja och jag verkligen njöt av att se honom lira men så nu efter sommaren fick vi beskedet att han inte skulle lira för oss längre. Han skulle svika oss =/ Han skulle flytta! Jag kände mig smått övergiven men hoppas ändå att även han blir en igenkänd hero en vacker dag.
 Stefan eriksson <3

Idag har precis första träningsmatchen börjat med Väsby. Dom lirade mot vallentuna som sög och ändå förlorade vi.
Spelarna var trötta och det fanns ingen samanhållning i spelet, men vi kommer igång som vanligt..
Har redan spanat in en kommenade favorit tror ja , vi får se haha :)
Vi har även en spelare i laget som vi kallar Markl, han har spelat för Väsby jätte jätte länge men bytte lag ett tag till Hammarby. Att vi förlorade honom ett tag vart en tragedi.. Hah som tur var så hade jag fått tag på hans msn sedan länge tillbaka och vi pratade smått ibland. Jag satt hela kvällarna och frågade hur det gick i bajen och ifall han saknade Väsby, & det gjorde han men ville inte komma tillbaka. Jag spendera massor av tid på att tjata på honom att komma tillbaka. Han slutade skriva till mig på msn så jag gav upp. En månad senare står det på www.vasbyhockey.se : Våran spelare är tillbaka, STEFAN MARKL!  Jag höll på att få hjärtattack, efter allt jävla tjat och nu kommer han igen :D haha, minnen <3
 Markl !!!

En gång spelade Sverige-Canada i våran ishall. Det var sjukt mycket folk och jätte mycket människor ifrån tv som filmade. Jag satt på min vanliga plats : VIP läktaren med vårat hockeygäng.. Då kommer det fram en canadensare? & frågar massa frågor om mig samtidigt som dom spelar in. Så i den stunden fick jag vara med i Canadenskisk tv !
Ca 30 min senare står jag nere vid sargen, och då filmar TV4 sporten mig & Sandra. När matchen var slut kastade vi oss på tv-dosan och vilka ser vi där? Jo oss! :D hahahh...
Jag har så otroligt mycket minnen så det inte är sant. Jag har gråtit så otroligt många tårar över förluster så som vinster.
Jag tror aldrig jag visats så mycket känslor ngnsin i mitt liv som när Väsby var 1 jävla steg ifrån att komma upp i Allsvenskan. Jag kommer aldrig sluta följa dessa grabbar som kämpar så att svetten rinner i dessa snygga Väsbydräkter.. Utan att fejka något kan jag säga att : Jag älskar det här laget så in i norden <3.
Och jag tror ingen har större bultande väsbyhjärtan än mig och farsan..

Väsby har fött upp & fostrat så otroligt många elitspelare. Är skit stolt över det och jag minns även två andra snubbar som jag vet lirat i Gnaget(har ingen aning om dom fortfarande finns kvar) En av dom är Millqvist, han spelade för Väsby länge länge men vart värvad av AIK. Och ena aik:s målvatkter( minns inget namn) är bror till en gamal stallpolare till mig.
Sen är det även så att min ena sponsor som jag har för travlivet är kiropraktor för Hammarby & AIK:s hockeyklubbar.

Jag skulle kunna berätta HUR mycket som helst & kommer jag på mera så skriver jag ytterligare ett inlägg med mera intressant fakta! Vi hörs senare <3

Golden hockeyheart 4 ever