Jag har alltid velat vara en såkallad storbloggare. Men numera känns det som om man är lyckligt lottad att man inte är känd. Titta på alla bloggbråk mellan alla bloggare. Trackar ner på varandra, mobbing via internet. Går bakom ryggen osv. Vilka dårar! Sen när dom möter varandra ute så smyger dom bara förbi, konfronterar inte varandra överhuvudtaget. Så jävla fega.. Dessutom ifall jag skulle vara en stor bloggare skulle det gå åt helvete. Jag hade behövt låtsas vara någon annan. Hade jag inte låtsas vara någon annan än mig själv så hade jag nog blivit kallad dessa ord inpublic: alkoholmissbrukare, slampa, lesbisk, bitch, satmara. You name it?

Vi småbloggare borde bilda en egen klubb och hålla ihop för det är vi som är de riktiga människorna!

Vi gör inte till oss, vi missbrukar inte pengar, vi håller oss sams och vi någonsin skriver något inlägg om någon annan så är det oftast vänskapliga saker inte snusk. Viktigt att värdera att kändisskap inte är någon dans på rosor. Tack gode gud att jag lever..